Kista Folkhögskola läste På andra sidan vägen

Grupp 2 på Kista folkhögskola är en gymnasieförberedande grupp
som under vårterminen 2012 läste boken På andra sidan vägen.
Gruppen består av ett femtontal kvinnor och en man. De har alla
sina rötter i olika länder.



Vi tyckte mycket om boken som förutom den trevliga och
verklighetstrogna berättelsen även har ett mångkulturellt
perspektiv. Bra lättläst litteratur är ett viktigt verktyg i
lärandet av svenska språket. När människors känslor berörs och man
kan känna igen sig i berättelser bidrar det till, förutom nya
kunskaper, bra stämning och kommunikation i klassrummet.



Boken fick ett extra plus för
att den tar upp en fråga som är viktig för många muslimer: vad är
det för kött i pannbiffarna?



Vi arbetade med På andra sidan vägen på olika sätt och avslutade
med att alla som ville, berättade om sin första tid i Sverige och
kontakten med svenska grannar. Berättelserna ledde till en
fördjupad gemenskap och kontakt i klassen. Alla fick sedan skriva
ner sin berättelse som vi bestämde skulle vara max en sida. Du kan
läsa några av berättelserna här nedan.

Läraren Karin Westberg berättelse om hur de
arbetade med boken (pdf)

Lärarrummet för lättlästs lektion till På andra
sidan vägen

Läs mer om På andra
sidan vägen



Kista Folkhögskola gjorde en pjäs av den
lättlästa novellen Kvarteret Gamen.

Det här är en av berättelserna ur Min första tid i
Sverige

Chiman berättar om första dagen i Sverige

Jag heter Chiman och är från Kurdistan, Irak.

Tisdagen den 13 januari 2000 var första dagen, som jag åkte till
Sverige.

Det var klockan 14 på eftermiddagen och det var en mörk vinterdag
och väldigt kallt.



Jag kommer aldrig att glömma den dagen.

Jag kände mig ensam utan mina släktingar.

Det var svårt för mig på grund av att allt är annorlunda än i mitt
hemland: språk,

kultur, väder, samhälle och utseendet på människorna också.



När jag frågade min man om den här känslan som jag hade, svarade
han att det var inga problem och det var helt normalt för
honom.



Jag kände mig förvånad i två år, sen blev det lite bättre och jag
tänkte att jag måste börja kämpa som jag gjorde i mitt
hemland.



Jag längtade mycket till mitt hemland, till mina systrar och
bröder.

Tyvärr kunde jag inte resa på grund av att det inte fanns någon
flygplats

i min hemstad Sulaimaniya då.

Jag trodde aldrig att jag skulle kunna bo i Sverige.

Nu har jag bott här i 14 år och jag trivs väldigt bra

och jag älskar Sverige som mitt nya hemland och det gör mina barn
med!



Chiman



Ladda ned hela
Min första tid i Sverige, femton berättelser (pdf)